vi hade iallafall tur med vädret
Men resten gick åt helvete för att vara ärlig. Nä, inte allt. Men det gick inte bra att hoppa. Tyvärr :(
Jag får skylla mig själv att jag har bloggen, så här kommer ett litet sammandrag (jag pluggar och hinner inte mer):
100 cm
Jättefin på framhoppningen. Mesade lite kanske, men hade liksom ingen bra känsla efter Leifträningen. Kände mig ändå god till mods när jag gick in på banan (som var ganska svår för att vara lokal, undertecknad Fredrik Malm var den också). Första hindret- kändes som att jag hade tryck men Fille hade liksom ändå handbromsen i. Han kröp nära hindret och vi fick ett dåligt språng. Red på lite efter, in i snabb sväng och poff. Ett stopp. Blev rätt chockad, höll på att trilla över halsen :P Kom över, dåligt språng. Sedan kan man väl säga att alla språng var lite ofokuserade och oengagerade fram till sista hindret som var ett helrött plank som stod vid det roströda staketet. Stopp igen. Två gånger. Jag hann inte med ett dugg, han slängde sig direkt och ville inte alls. Noll fokus, och jag bara satt ju där. Alltså- utesluten. Dock kändes han liksom mest busig och ofokuserad, kanske till och med lite tittig och sådär. Var inte alltför nedslagen när jag gick ut ändå.
105 cm
Var en dröm på framridningen. Dock upptäckte vi emellan klasserna att han hade trasat sönder två hovar lite och att en söm hade böjt sig. Inget att göra åt så jag red ändå. (Hans hovar växer som ogräs och är samtidigt jättesköra). Väl inne på banan hade jag verkligen bestämt mig för att pusha honom. Se till att han koncentrerade sig och tände till. Kan väl sammanfatta hela banan med att jag fick trycka över honom över varenda hinder. Hade jag inte drivit allt jag kunde hade han nog stannat på alla. Nu blev det ett stopp på tvåan och ett på b-hindret på åttan som var sista i grunden. Han som tar vilken linje och vilken kombination igen backade och backade mot kombinationen och fastän jag drev som en gris fick vi tre i tvåkombinationen och han stannade. Samma sak andra gången, fast då hoppade han rätt upp i luften och över ändå.
Efter 105 var jag faktiskt rätt nedslagen. Det känns helt fel just nu. Jag tror att det blivit för mycket för honom nu. Han kan inte hoppa såhär mycket, för han tycker inte att det är kul då. Så nu blir det tyvärr ingen träning på onsdag, jag ska försöka rida ut mer och spendera tid med honom, så att han rycker upp sig. Jag har ju haft jättejättemycket i skolan med, så jag har inte varit där på samma sätt.
Micke var jättesnäll och kom och fixade skon med de lösa sömmarna också (visade sig vara en till som satt lite slappt). Det har bara gått fem veckor sedan vi skodde, men han har redan vuxit över 1,5 cm sa Micke. Helt sjukt! Han som är så efaren hade gissat på nio veckor istället för fem... Han kommer senare i veckan och fixar till honom, för han är så skör (samtidigt som de växer som ogräs) att han liksom tappar småbitar hov när han slår i hovarna i något eller typ råkar trampa lite på insidan av den ena hoven med den andra.
Du är världens finaste häst, fastän du var tjurig som faen igår. Hoppas verkligen att det bara är tråkigt för honom att gå så mycket och att han rycker upp sig om vi busar lite mer i skogen och såntdära.
Nu måste jag verkligen plugga, men nu slipper ni fundera om ni ser resultaten ;) Det gick faktiskt inte bättre än ute och 16 fel tyvärr! Men vi hoppas på förbättring till nästa gång. Ska definitivt upp och prata med Camilla på onsdag iallafall.
PLUS: stort grattis till Gabriella som vann 105 cm!
ciao
Jag får skylla mig själv att jag har bloggen, så här kommer ett litet sammandrag (jag pluggar och hinner inte mer):
100 cm
Jättefin på framhoppningen. Mesade lite kanske, men hade liksom ingen bra känsla efter Leifträningen. Kände mig ändå god till mods när jag gick in på banan (som var ganska svår för att vara lokal, undertecknad Fredrik Malm var den också). Första hindret- kändes som att jag hade tryck men Fille hade liksom ändå handbromsen i. Han kröp nära hindret och vi fick ett dåligt språng. Red på lite efter, in i snabb sväng och poff. Ett stopp. Blev rätt chockad, höll på att trilla över halsen :P Kom över, dåligt språng. Sedan kan man väl säga att alla språng var lite ofokuserade och oengagerade fram till sista hindret som var ett helrött plank som stod vid det roströda staketet. Stopp igen. Två gånger. Jag hann inte med ett dugg, han slängde sig direkt och ville inte alls. Noll fokus, och jag bara satt ju där. Alltså- utesluten. Dock kändes han liksom mest busig och ofokuserad, kanske till och med lite tittig och sådär. Var inte alltför nedslagen när jag gick ut ändå.
105 cm
Var en dröm på framridningen. Dock upptäckte vi emellan klasserna att han hade trasat sönder två hovar lite och att en söm hade böjt sig. Inget att göra åt så jag red ändå. (Hans hovar växer som ogräs och är samtidigt jättesköra). Väl inne på banan hade jag verkligen bestämt mig för att pusha honom. Se till att han koncentrerade sig och tände till. Kan väl sammanfatta hela banan med att jag fick trycka över honom över varenda hinder. Hade jag inte drivit allt jag kunde hade han nog stannat på alla. Nu blev det ett stopp på tvåan och ett på b-hindret på åttan som var sista i grunden. Han som tar vilken linje och vilken kombination igen backade och backade mot kombinationen och fastän jag drev som en gris fick vi tre i tvåkombinationen och han stannade. Samma sak andra gången, fast då hoppade han rätt upp i luften och över ändå.
Efter 105 var jag faktiskt rätt nedslagen. Det känns helt fel just nu. Jag tror att det blivit för mycket för honom nu. Han kan inte hoppa såhär mycket, för han tycker inte att det är kul då. Så nu blir det tyvärr ingen träning på onsdag, jag ska försöka rida ut mer och spendera tid med honom, så att han rycker upp sig. Jag har ju haft jättejättemycket i skolan med, så jag har inte varit där på samma sätt.
Micke var jättesnäll och kom och fixade skon med de lösa sömmarna också (visade sig vara en till som satt lite slappt). Det har bara gått fem veckor sedan vi skodde, men han har redan vuxit över 1,5 cm sa Micke. Helt sjukt! Han som är så efaren hade gissat på nio veckor istället för fem... Han kommer senare i veckan och fixar till honom, för han är så skör (samtidigt som de växer som ogräs) att han liksom tappar småbitar hov när han slår i hovarna i något eller typ råkar trampa lite på insidan av den ena hoven med den andra.
Du är världens finaste häst, fastän du var tjurig som faen igår. Hoppas verkligen att det bara är tråkigt för honom att gå så mycket och att han rycker upp sig om vi busar lite mer i skogen och såntdära.
Nu måste jag verkligen plugga, men nu slipper ni fundera om ni ser resultaten ;) Det gick faktiskt inte bättre än ute och 16 fel tyvärr! Men vi hoppas på förbättring till nästa gång. Ska definitivt upp och prata med Camilla på onsdag iallafall.
PLUS: stort grattis till Gabriella som vann 105 cm!
ciao
Kommentarer
Trackback
